Flimmer, förmaksflimmer. Det är det som nu skapar ett orosmoln över livet igen. Mannen ligger på AVA. Akutens vårdavdelning. Det började i måndags med ett hjärta som stundtals slog dubbelslag och en andfåddhet vid lättare ansträngning.
Gå och kolla hjärtat sa vi, men ni vet. Det är inte så farligt, det går nog över.
Idag kröp han till korset och åkte. Efter en snabbkoll konstaterade läkaren att du blir kvar här idag.
Ultraljud och prover ska utvärderas och förhoppningsvis ge ett svar och en behandling som gör det bra igen.
Jag är glad att han är där men det senaste halvårets turbulens har naggat på stresståligheten och gör att man känner en oro för att det ska tillstöta mer problem och jag önskar så att allt bara kunde vara lite lugnt.
Men klart allt kommer bli bra. Någonstans var det väl ändå tur att han åkte. Det hade ju säkert inte blivit bättre av att han väntat, snarare tvärtom.
Så, en lite orolig natt väntar men hoppas jag får hämta hem honom imorgon!
En ordinär blogg om vardagliga saker. En promenad i upp och nergång genom livet i skor med slitstarka sulor, samt hel del om mitt fritidsintresse fiske!
onsdag 23 november 2016
Flimmer
lördag 12 november 2016
London
Efter en mycket behaglig flygresa för en som ogillar sånt samt smidig pass och säkerhetskontroll kom vi så äntligen fram.
En liten miss var att vi flyttade klockan en timme bakåt istället för som vi trodde framåt vilket resulterade i att vi var på plats i storstan redan 08.30.
En vanlig dag hade det funkat bra men nu var det ju söndag och inga affärer öppnade förrän 12.
Men efter 50 minuters tågresa in mot Liverpoolstation och lite tunnelbana på det landade vi på en lokal pub där vi fördrev tiden fram till klockan 13 då vi fick checka in på hotellet.
När vi kom var det lugnt men snart fylldes det på och ölen började flöda. Det visade sig att det var match. Arsenal vs Tottenham och snart var lugnet utbytt mot tjo vs burop!
När de släcker ner i salongen blir allt dock bättre och den fantastiska showen tar överhanden . Det börjar med musik från Jackson 5 och går framåt och paradnumren är så klart Thriller , men allra bäst Smooth criminal. Vilka sångare och dansare!lördag 5 november 2016
Semester!
Äntligen väntar en veckas ledighet och häromdagen släppte äntligen förkylningen sitt envisa grepp. Ja, det är fortfarande snorigt och hostigt men jag känner mig på gång igen och Londonresan ska bli så rolig!
Vi flyger ut halv sju söndagmorgon och med en klass 2 varning utfärdad för ymnigt snöfall (hoppas det bara blir regn) så ringer väl klockan strax innan 03 för kommande färden mot Skavstad.
Än så länge såg vädret lovande ut i London i alla fall. 10 grader varmt och växlande molnighet. Bättre än här!
Väskan är mycket lätt packad och förväntas vara mer välfylld på hemresan! Men det återstår att se. Sist vi var där köpte jag en klänning för 50 kr! Hittade inget annat. Visst finns det hur mycket som helst men har nog blivit för "vuxen" för att handla för handlandets skull!
För övrigt har veckan bara ramlat på. Hälsan har inte varit på topp och tacksam för att det var så just under höstlovet då barnantalet varit lite lägre så man inte behövt köra för full maskin.
Igår var vi nere vid Bråviken och la upp farfars båt på land. Trots att han inte varit med oss på 11 år är det fortfarande "hans" och hans närvaro känns bland gamla nät och andra fiskegrejer. Båten används inte så flitigt längre men sommartid tar vi ju en tur emellanåt! Om farmor är pigg och fräsch nästa sommar ska vi ta med henne ner. Hon har inte varit där på många år och det är ju faktiskt hennes fast hon kanske inte nyttjar det.
På vägen hem hämtade jag lite post "hos pappa" och en märklig känsla när jag klev in och snudd på hörde honom ropa inifrån rummet. Det var krispigt kallt ute och det slog mig att det blir första julen på väldigt länge vi inte firar tillsammans.
Det kommer kännas tomt när man inte kan åka till huset och ha de minnena kvar.
Nu ska jag dock ta tag kvällens middag. Nästa gång vi hörs ska det nog vara lite bilder från resan!
lördag 29 oktober 2016
Snörvel och host
Lite snorig och lite hostig så här i höstmörkret. Var hemma från jobbet halva veckan och ber till högre makter att det ger sig eller åtminstone inte blir värre då londontrippen närmar sig!
Annars har vi varit på Ålandsbåt. Jag har inte ätit massor av mat som skulle få de stackars svältande barnen i Afrika att jämra sig. Inte druckit en väldigt god Irish Coffee innan klockan 12 på lördagen. Och gud förbjude att det slank ner en öl på bussen på hemvägen!
Nope. Jag valde salladsbuffén, drack gröna hälsodrinkar och startade upp lördagen med 5 km på löpbanan på övre däck!
Det blåste heller inte kuling så jag fick ta en liten powernap i hytten under övergången på Ålands hav. Tur att det bara är dryga timmen det handlar om och att våra vänner var värre då de efter middagen "bara" skulle vila benen en stund innan dansen... vi träffade dem på lördagsförmiddagen lite lätt generade.
De hade vaknat klockan 4. Fullt påklädda med skor och allt :-D. Jo, så kan det vara när man åker på partaj på en fredag!
Kan tillägga att på söndagen var det sååå skönt att vara hemma.
Vi åkte inte ens på dansträningen utan bara var hemma. Ibland behövs sånt med!
Denna helg utlovas fint väder så trots förkylning så borde man vistas lite ute.
Trädgården ropar på lite kärlek och igår plockade de sista chilifrukterna i trädgårdslandet. Jätteskörd i år!
La familia kommer få en kryddstark vinter!
Hörde jag en fråga gällande bouppteckningen? Den har vi nästan glömt. Tror juristen har tagit semester!
onsdag 19 oktober 2016
Trampar på
Ja, lite så känns det. Dagarna kommer och går i samma galna tempo som förut. Inget är klart. Farhågorna gällande osämja var till viss del befogad. Det känns riktigt trist men bara att hålla ut tills allt är klart.
Juristen är inte den snabbaste men hoppas han kompenserar det med ett bra jobb.
På fredag väntar partykryssning och sen är det inte långt kvar till London. Förstår ni att jag väntar och längtar!
tisdag 4 oktober 2016
brrrr
Häromdagen bokade jag en resa till London. Tanken var från början att bjuda mina ungar på en veckas solsemester när bouppteckningen var klar. Om ingen visste det så är priserna hutlösa på höstlovet! Jag betalar inte dubbla priset för att komma iväg utan då tar vi det en annan gång. Nu bokade jag flyg och hotell samt musikalbiljetter till Michael Jacksons Thriller! I övrigt på 3-dagars schemat står Westfield shoppingcenter, China Town, afternoon tea och Londons bästa Fish & Chipsställe.
Hoppas vädret är drägligt så man kan få en fin upplevelse! Yngsta dottern informerade om att den veckan vi åker är det dessutom Bonfire night vilket innebär fyrverkerier över hela London.
Men fram till dess är det lite vardag kvar samt bouppteckning nästa vecka. Den känns jobbig då alla barn, helor, halvor och ingifta är kallade och man vet inte vad som gäller och är rädd för osämja. Borde inte bli men... när pengar kommer på tal kan mycket läggas åtsidan har vänner berättat. Hoppas allt blir bra.
lördag 17 september 2016
Lättnad
Jag har levt i min fixarbubbla i en dryg månad. Ordnat, ringt, övat.
Igår kom så dagen vi både känt oro och lättnad inför. Pappas begravning.
Oro för att allt ska gå bra. För hur det ska kännas och för att det ändå ska bli hedervärt för pappa och minnesvärt för familjen och vännerna.
Lättnad att kunna släppa taget om mycket. Att få tid att sörja och gå vidare. Vartefter kommer mer fix i form av bouppteckning och husförsäljning.
Många frågar- ska ingen av er ta över huset? Nej, varken min bror eller jag känner att det är något vi vill.
Stort hus på landet är inget lockande att bo själv i!
Bättre att investera i något man har nytta och glädje av.
Begravningen blev som vi hoppats. Ljus och fin. Josefine och jag sjöng och lyckades trots skakiga ben framföra vår sång och vi fick så positiv respons.
Prästen var fantastiskt och väldigt personlig. Mitt i all sorg så är det ändå väldigt roligt att träffa så många som man inte sett på många år.
Blommorna var underbara och när kantorn spelade The show must go on på orgeln då brast det även för mig. Så mäktigt och fint arrangemang hon fått till och jag är glad att min halvbror önskade den låten trots att den först kändes lite avig.
Idag känns livet lite lättare.


