Har gått upp extra tidigt idag. Lånat smink från minsta ungen för att göra mej lite extra snygg idag. Ja, jag har eget men nu hade hon kostat på sen cliniques dyra underlagskräm och jag ville prova för att se vad mitt ögoneksem säger om den. Den är ju sådär superallergitestad!
Slutar vid lunch idag för att kl 13.00 infinna mej med största ungen på utredningens första dag gällande ev Adhd-diagnos. Det känns både bra men samtidigt är jag fortfarande arg för att hon hunnit bli dryga 20 år innan någon(skolan) tagit detta på allvar. Klart att det är otroligt bra för henne även i vuxenlivet att veta hur hon ska möta och bemästra en del problem men det känns onekligen irriterande att hon fått ha så mycket bekymmer i skolvärlden i stort sett hela livet. Senaste mötet vi hade förra vecka så fnös rektorn högljutt när förklaringen kom varför hon ännu en gång inte fixat att gå till sin praktik. Larv, var hans kommentar...och drog in hennes Csn-bidrag då hon inte räknas som att hon studerar heltid...
Orkar inte ens bemöta det längre. Hon får satsa på vuxen utbildning istället. Det fungerar säkert bättre men det känns jävligt onödigt att hon inte kan ta en riktig student med sina klasskamrater.
Därefter möte på ungdomsmottagningen för preventinmedelsrådgivning för båda. Satan, så fort de blev stora....
Jag blir så fruktansvärt arg över hur våra ungdomar blir behandlade under den period som påverkar resten av livet så mycket. Jag kan känna din frustration och maktlöshet när ni bemöts så respektlöst. Visst är det bra att ni får hjälp nu men det tar inte bort din dotters minnen av en jobbig skoltid. Jag hoppas att hjälpen ni får nu i alla fall ska ge henne alla möjligheter till ett lyckligt liv. Kram både till henne och dig <3
SvaraRadera