Skinn på näsan

Ens egen syn på sej själv är inte alltid den synen andra har.
Jag upplever mej själv som ganska försiktig, konflikträdd.  Jag tar mej an det mesta som jag utsätts för men mer pga att jag måste än att jag handlöst ger mej hän åt nya utmaningar!
Sen är jag envis och som vi diskuterat förut så är det kanske inte självförtroendet som sviktar utan mer självkänslan. Det sitter djupt rotat ända från barndomen och klart man kan förbättra den men samtidigt så är den något som jag får leva med.
Vadan detta utlägg kan man nu undra.
Jo, det händer så ofta att jag får höra hur folk uppfattar mej. Senast nu på kursen jag går.
Jag pratar lätt med andra och är inte rädd att fråga.  Det är något som kommit senare år. Förr var jag livrädd för att synas eller höras i en större grupp.
Jag kan lite av varje men blir lika förvånad varje gång jag ror något iland!
Min tro på mina kunskaper är inte speciellt stor utan jag ser det mer som tur att jag får till det om dagarna!
Ändå så kommer folk till mej om råd och om hjälp med allt möjligt.  Min kurskollega som är närmare 60 och har jobbat i kök hela sitt liv säger - ja, men du verkar ha så mycket skinn på näsan!
Det frågas om hjälp att stava, datorn och receptberäkning. Jag vet inte hur jag upplevs men tydligen mer kompetent än vad jag känner mej!
Och skinn på näsan visst, jag har varit med så mycket så jag behöver inte ta någon skit men jag hoppas jag inte framstår som någon besserwisser för jag är ganska liten och osäker på den här jorden! 
Men visst.  Jag gillar att styra o fixa.  Jag kanske ska byta karriär.  Jag får ju matchningar på kompetenssajter gällande chefsjobb etc. Synd bara att jag har noll utbildning på den fronten!
Vad säger ni. Vad skulle jag passa som? Gärna något välbetalt, roligt och med mycket fritid!!