Den stunden sparar jag dock till lördag då vi eventuellt tar en tur till en ny sjö som ett par vänner har på sin mark som vi fått lov att fiska i.
Annars sitter jag här och väntar på dotterns hemkomst då hon fick ta bilen idag. Hon slutar om dryga timmen så då blir det att susa ut till mannen igen. Tror inte jag sovit hemma på 3 veckor och har smugit in lite mer kläder i garderoben hos honom för jag kan ju inte släpa på värsta flyttväskan varje dag! Måste säga att det känns rätt trevligt även om det är lite jobbigt med 2 boenden att fixa med då dottern trots påminnelser inte har samma syn på ordning och städ som jag har!
Nu har jag tagit en liten städsväng men disken får hon ta själv!
Ja, det var den positiva delen, nu till den tråkigare!
Ni vet att jag för ett par veckor sedan var på återbesök för cellprov efter min konisering i höstas. Efter många års prover, orosmoln så tog de ju beslutet att operera bort de förändringar som fanns trots att de inte innehöll något HPV-virus. Detta för att jag skulle slippa dessa ständiga kontroller var 6e månad. Så nu efter sista provet trodde jag verkligen att det var bra men icke sa Nicke!
Provet visar fortfarande förändringar och jag måste på återbesök och en läkare måste titta. Eventuellt får de göra om allt.... alltså, göra om. Jag vill inte, vägrar!
Så svårt att ställa krav för en själv! När det gäller mina närmaste kan jag kriga men när det gäller mitt eget så fegar jag, varför?
Jag vill bara säga ta bort hela skiten! Ja, i alla fall livmodern och spara äggstockarna så ska inte kroppen reagera så mycket hormonmässigt (har en kollega som gjort) Då är det finito med cellprover över huvud taget och jag kan släppa den biten att oroa mej över. Men, oftast så har läkaren en ganska klar bild över hur allt ska gå till och då är det svårt att opponera sej.
Nu är det inte säkert att de bedömmer att något behöver göras i alla fall, men då känner jag att det finns något litet där som är där och stör och säkerligen kommer jag få fortsätta gå på ganska täta kontroller. Även om ett vanligt cellprov är en simpel och för mej icke smärtsamt så är det ju ändå inte ett blodtryck de ska ta!
Så samla mod att ställa krav, det är vad jag ska försöka göra!
Men nu börjar det bli dax att se till att man får med sej allt och styra bilen mot Ensjön och mannens residens!
Kramiz
Oj vilka funderingar som måste röra sig i huvudet. Det ÄR svårare när det gäller en själv, alla skulle ha en personlig talesperson för sig vid svårare beslut. Hoppas läkaren kommer att ha ett bättre förslag än det du väntar på.
SvaraRaderaDet ser underbart fint ut vid vattnet, supermysigt. Och hoppas ni får en trevlig kväll <3
Fundera inte ihjäl dig, försök njuta lite av den fina naturen också :-) Kram
SvaraRaderaTur att du har tillgång till vackra naturområden när du har så många funderingar att hantera. Det är skönt att kunna vara bara med sig själv och naturen när det känns jobbigt. Läkare tänker på att väga risker mot vad man vinner i hälsa och man måste ibland påminna dem om att det finns känslor också. Att ständigt vara orolig påverkar på många sätt. Om du verkligen vill ta bort allt så var tydlig med det. Kanske kan de överväga det.
SvaraRaderaStor styrkekram <3
Ja, det är inte så att det upptar min tankeverksamhet dygnet runt men efter 13 år med kontroller och förändringar så var ju den nervositet jag kände inför ingreppet ändå förknippat med något positivt då det en gång för alla skulle bli bra.
SvaraRaderaNu är det kanske ruta ett igen och då får de banne mig göra det ordentligt!