Efter visningen meddelade mäklaren att det var 5 intresserade av huset. 5 intressenter men ingen la bud. Efter ett par dagar började det kännas nervöst. Tänk om det inte blev några bud? Nu när vi kommit så långt på vägen mot en upplösning... Mäklaren ringer upp och vi kommer överens om att sänka till det bud som var lagt under utropspris, bara för att sätta fart på budgivningen. 15 sekunder efter att budet publicerats kom nästa som då låg på det önskade utropspriset. Sen tickade det på lite till och på fredagskvällen var allt klart. Sen har allt rasslat på och redan i mitten av april ska huset vara tomt och de nya ägarna flyttar in.
Trevliga unga människor med en liten flicka på 5 år. Det känns bra att det är några yngre, det behövs för bygden!
Så i början av maj ska allt vara klart. Pappas hus har nya ägare och vi ska ha arvskiftet klart och kunna gå vidare.
Det känns så skönt att ha en tidsram och veta att nu är det verkligen en ände!
En ordinär blogg om vardagliga saker. En promenad i upp och nergång genom livet i skor med slitstarka sulor, samt hel del om mitt fritidsintresse fiske!
måndag 20 mars 2017
Det går fort
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar