jigglypuffan: september 2019

I går blev det en sväng ner på stan då det var kulturnatten. Blev upplockad hemma av vännerna Mats och Lena och sen blev det ett par cider, lite enkel kvällsmat i form av bakad potatis. Ett band "Tribute to journey" spelade på gården intill och det var alldeles lagom att lyssna på! En trevlig kväll där faktiskt regnet höll sig borta och vi satt ute. Strax efter 10 rullade vi hemåt. Idag var tanken att syrran skulle titta förbi. Men hennes stora son hade tydligen misskött helgen så det var "allvarssamtal" hemma vid köksbordet så vi skjuter på vår träff till onsdag! Vädret var rätt okej så jag slängde in fiskegrejerna i bilen och åkte ut till Bodaviken. Vandrade lite bland klipporna och kastade men det var nog mer i lite avslappnande syfte än som storfiskare! Helt lugnt låg Bråviken och det var riktigt skönt! En liten abborre på kanske 300g nappade men annars var det lika lugnt som över ytan! Kvällen avslutades med ett träningspass och nu laddar jag upp för en ny arbetsvecka!

Ja, det där att jag skulle skriva mer på bloggen har väl gått sisådär! Men orken och lusten tryter och tiden bara rinner iväg. Timmar, dagar, veckor och vips har hela sommaren gått. Så det här blir ett lite komprimerat o sammanslaget inlägg.

Innan helgen, närmare bestämt i torsdags tog jag beslutet och avslutade vårt lite mer än 4 år långa förhållande.
Det blev lite plötsligt för vi hade redan planerat upp helgen med fiske och kanske sista husbilsturen för i år.
När vi pratar och planerar i telefonen frågar han (Det är tisdag) -kommer du hit imorgon? Det är inget vi planerat även om det oftast blir onsdag eller torsdag jag brukar åka ut.
På onsdagen hade jag dock bestämt fika o skitprat med min kompis Susanne så jag sa nej, men jag kommer på torsdag direkt efter jobbet.
Då hinner jag fixa med handling o lite matlagning på em innan yogan som är 17.30. Klockan blir bortåt 19 innan jag kommer tillbaka och då är man nere i varv och har ingen lust med någon matlagning!
Jag vet inte vad som gjorde skillnaden mellan onsdag och torsdag men han blev irriterad och sa att han tyckte det var skit det här med att bara ses på helgen. Det var inget riktigt förhållande.
Han visste inte vad vi skulle ha med oss, visste inte vad som fanns i frysen eller vad som behövde packas men på kvällen fick jag ett sms att han fixat med lite av maten i alla fall.
Vad bra svarade jag, då fixar jag resten så har vi allt! men då fick jag inget svar.
Senare pratade jag med en vän som frågade om vi skulle till Nyköping och dansa på fredagen då Fernandoz spelade. Jag skickade frågan -vi kanske ska åka till Nyköping i alla fall och dansa och eventuellt fiska vid Stendörrens naturreservat istället för Vättern? Inget svar.
Nu är det ju såklart såhär att detta gnagt till och från i flera månader men nu blev det liksom mer konkret för mig.
Han vill ha 100 %. Han vill ha mig boendes där. Han vill att jag ska finnas där när han kommer hem från jobbet etc.
Jag ger 50%, ibland mer ibland mindre.
Jag tycker i nuläget att de här helgerna är ok och han tycket det är skit.
Vi är så långt ifrån varandra. För långt.
Han vill inte ha det såhär och det blir alltid något tjafs/missnöje som handlar om det.
Så jag släpper taget.

Jag ringde på torsdagen och pratade med honom. La upp det såsom jag kände. Att jag inte kan ge honom det han vill ha. Inte nu och hur det blir senare kan jag inget säga om nu. Jag vet att han tar det hårt men hans reaktion var att jag ville stryka ett streck över de här 4 åren, det var bara att komma ut och hämta mina sista saker. Jag förstår att det är självförsvar från hans sida. Jag vet att han är ledsen och det är jobbigt
Vi har haft mycket bra saker ihop och det är inget jag behöver stryka ett streck över.
En del av mitt liv. Inget jag ångrar.

Så första helgen på länge utan planer. Frågade yngsta dottern om de ville fiska. Jo, gärna i Roxen!
Så packade matsäck o fiskesakerna och rullade mot Ljungsbro kl 8 imorse.
Vi hade hyrt en roddbåt av fiskevårdsföreningen för det är svårttillgängligt från land.
Kommer ner till bryggan där båten ska ligga. Hela botten på båten är vattenfylld av regnvatten så bara att börja ösa!
När vi äntligen fått bort det värsta så är hela övre botten(dubbelbottnad) helt rutten och man trampar igenom! Sen passar inte ådrorna... Vi får ringa till killen som hyr ut och han kommer ner.
Han har inte full koll på det här med båtarna men några passande åror finns inte. Han har en mindre vit plastbåt som ligger på land som vi släpar ner istället.
Vi börjar ro genom kanalen ut mot sjön när vi märker att det sipprar in vatten i botten på ena sidan! Det blir mer o mer och Josefine får sitta och hålla för med fingrarna medan Calle för glatta livet ror tillbaka mot bryggan!
Vi tar oss tillbaka utan att sjunka och får ringa mannen igen. Han kommer ner och far in i båthuset och efter en stund kommer han puttrandes runt hörnet i en stor aluminiumbåt! Ni får ta fiskebåten ropar han, om ngn av er kan köra snurra? Jodå det kunde vi så äntligen kunde vi puttra ut på sjön! Så det blev ett riktigt äventyr fast tyvärr slutade det utan fisk!
Men äventyr o vackert väder är bra det med!